Medlemsrecesion: 74 timmar, 18.889 miles, 1 hotellnatt, 4 long-haul Första klass, 2 short-haul Business class

När flera bonusresor fått ställas in dök ett perfekt tillfälle upp för en tvådagars lång flykt från vardagen i december. Min American Express 2-4-1-voucher var nära att gå ut, så jag bestämde mig för att maximera upplevelsen genom att planera en flygrutt med flera flygbolags förstaklassprodukter och ett besök i Lufthansas legendariska First Class Terminal. Med lite tur lyckades jag dessutom boka ANA First Class med kort varsel. Den slutgiltiga rutten blev:
ARN-FRA, LH809, C
FRA-HND, LH716, F
HND-BKK, TG661, F
BKK-HND, TG660, F
HND-FRA, NH203, F
FRA-ARN, LH800

Väckarklockan ringde redan 04.00 och taxin tog mig till Arlanda strax därefter. Incheckningen sköttes av en nyanställd, men allt flöt smidigt. Med två kabinväskor, varav en avsedd för julklappar från Tokyo och Bangkok, gick jag snabbt igenom loungen innan boarding på LH809 till Frankfurt.
Den korta flygningen på drygt två timmar förflöt obemärkt – jag sov hela vägen. Vid ankomst möttes vi av låga moln över flygplatsen, vilket skapade en nästan mystisk stämning.
Istället för transport med bil från landningsbanan blev det avstigning vid gate A30 och en längre promenad till Lufthansas exklusiva First Class Terminal. Det var mitt andra besök där – och återigen blev jag imponerad av servicenivån och atmosfären.
Dagen började med en personlig champagneprovning, där Ruinart blev min favorit för resten av vistelsen. Åtta timmar i terminalen fylldes av kulinariska upplevelser från både à la carte och buffé. En klassisk schnitzel blev dagens höjdpunkt, och ett avslappnande bad med Macallan Ruby satte extra guldkant på upplevelsen.
När det var dags för boarding blev jag eskorterad i en Porsche Cayenne till flygplanet – en ikonisk detalj för Lufthansas förstaklasspassagerare.
Jag hade valt plats 2A, vilket visade sig vara ett utmärkt val. Flygningen började med ett glas Taittinger och varma macadamianötter. En av kabinpersonalens medlemmar visade sig tala flytande svenska, vilket skapade en extra personlig känsla ombord. Till förrätt serverades kaviar och tre små rätter, följt av en utsökt kötträtt med traditionella tyska tillbehör.

Efter en natts sömn på cirka fyra timmar serverades en lätt frukost innan vi landade på Haneda utanför Tokyo. Vid ankomst blev jag mött av markpersonal som hjälpte till med bagage och biljetter till tåget in till stan – utmärkt service! Haneda har blivit min självklara favoritflygplats till Tokyo tack vare det smidiga avståndet, bara 15 minuter till Shinagawa station.
Förmiddagen tillbringades med shopping på både exklusiva varuhus och favoriten Tokyu Hands. Incheckningen till nästa flyg mot Bangkok öppnade först sent på kvällen, så jag njöt av färsk och prisvärd sushi på flygplatsen.
ANA Suite Lounge bjöd på en elegant men avskalad miljö, perfekt för några timmars vila innan nattflyget mot Thailand.

På nattflyget till Bangkok planerade jag först att äta och sedan vila, men efter dagens tempo och kort sömn tidigare föll valet på en stark cocktail och sedan sova ordentligt i Thai Airways moderna First Class-svit. Jag vaknade drygt en timme före landning och åt då biff med bakad potatis till frukost – oväntat men välsmakande.
Landningen skedde 05.25 och jag blev snabbt eskorterad genom immigration i eldriven buggy. Redan klockan 06.00 satt jag i taxi mot hotellet och, tack vare min Hilton Diamond-status, fick jag tillgång till mitt King Executive-rum redan vid 07.00. Hilton Sukhumvit levererade på alla punkter – perfekt läge, hög servicenivå och modern komfort.
Jag hade drygt 33 timmar i Bangkok, vilket räckte precis till exklusiv julshopping, utsökta restaurangbesök och efterlängtad vila.

Efter en lyxig frukost på Hilton tog jag mig till Suvarnabhumi och Thai Airways förstaklasslounge, som fortfarande erbjuder en av Asiens mest avkopplande flygplatsupplevelser. Med 12 000 Hilton-poäng och en avgift på 1 830 THB var hotellet en fantastisk investering.
Eftersom jag föredrar shopping framför spa, tillbringade jag en stund i taxfree-butikerna istället för att boka massage. När avgången närmade sig blev jag som alltid lite nervös över att bli upphämtad från loungen, men Thai Airways personal visade sig vara lika punktlig som alltid. Efter en kort promenad till gaten var det dags att påbörja hemresan mot Tokyo och Europa.

På denna flygning fick jag plats 1A och serverades ett generöst glas Dom Pérignon direkt efter ombordstigning. När dörrarna stängdes insåg jag att jag var ensam i hela förstaklasskabinen – en sällsynt lyx numera, även på premiumrutter.
Jag hade förbeställt Tournedos Rossini till middag, en kulinarisk fullträff.
Rutinen på dessa flygningar är numera välkänd: champagne, förrätt, mer champagne, vin, huvudrätt, vin, dessert och whisky, ackompanjerat av ett utvalt filmutbud. Kabinpersonalen hade en lugn arbetsro då jag var ensam passagerare.
Vi landade på Haneda strax före midnatt. Ingen mötte upp denna gång, men det behövdes inte – jag skulle ändå tillbaka till ANA Suite Lounge för en lång dusch och lite vila. Efter intensiva dagar och nätter började jetlag och överflödiga måltider kännas av, så resterande tid i loungen blev det bara vatten. För att väcka aptiten inför nästa flygning promenerade jag några varv i terminalen.

När det var dags att boarda ANA:s NH203 till Frankfurt stod några passagerare framför mig i förstaklasskön, men de tog plats i Business Class och jag blev återigen ensam i First. ANA:s kabiner har nyligen uppgraderats med ännu mer avskildhet, och sängen bäddas numera med premiumlinne från Nishikawa.
Jag hade missat att denna nattflygning inte erbjuder fullständig flerarättersmeny, utan istället ett brett utbud av mindre rätter – hamburgare, nudlar, sushi, croque monsieur och mer. Inte riktigt vad jag förväntat mig, men kvaliteten var genomgående hög. Jag valde bland annat klassiska udon-nudlar.
Servicen på ANA lever verkligen upp till sitt rykte: när jag tryckte på serviceknappen dröjde det aldrig mer än fem sekunder innan någon stod vid min sida. Champagne av toppklass – Krug – serverades utan minsta tvekan.
Att tillbringa elva timmar i en mörklagd kabin med utsökt dryck och mat är en unik upplevelse, men jag hade gärna sett en större måltidsservering. Efter några smårätter bäddades min stol till en säng tvärs över gången, och jag sov djupt tills det var en timme kvar till landning.
Efter en snabb frukost och ett sista glas champagne tackade jag besättningen, som uppskattade den lugna flygningen. Tiden på Frankfurt flygplats var knapp, så jag tog ett snabbt stopp i Senator Lounge för frukost innan sista sträckan hem till Stockholm.
Resan avslutades på söndagsmorgonen, och efter en snabb dusch var det dags för luciafirande. När vänner frågade vad jag gjort blev det ett lågmält "julshopping i Bangkok och Tokyo".
Reflekterar jag över resan så inser jag att jag nästa gång vill lägga till minst en dag för att hinna njuta ännu mer av komforten och servicen. Åtta timmar i Lufthansas First Class Terminal är aldrig för mycket och kommer stå på schemat även vid framtida resor.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram BusinessClass.se och det ovärderliga stöd forumet gett mig genom åren – utan deras råd hade jag aldrig nått EuroBonus Diamond, HH Diamond eller Hyatt Globalist.
//Sepbemi