Av: WarrenBuffet
Lyxresor med Asiana Airlines First Class på A380 har länge varit ett samtalsämne bland rutinerade resenärer, och under jul- och nyårshelgerna 2024/2025 fick jag chansen att uppleva denna exklusiva produkt tillsammans med min partner. Stort tack till BusinessClass-forumets engagerade medlemmar för ovärderliga råd och inspiration inför bokningen, som vi genomförde via Uniteds prisbelönta sökmotor och kompletterade med hjälp av Tallinns kundtjänst samt en AmEx 2-4-1 voucher.
Vår resa gick till Filippinerna, med följande routing:
ARN
-FRA-ICN-CEB. Detta var min första upplevelse i First Class, vilket ni som är vana vid premiumresor kanske märker i mitt perspektiv nedan.
Det finns redan ett par tidigare rapporter om denna flight, men förhoppningsvis kan mina intryck och bilder ge en uppdaterad och personlig vinkel.
Nu kör vi!
Transfern i Frankfurt blev mer intensiv än planerat, då vi drabbades av försening redan från Arlanda. Vår planerade layover på nästan två timmar försvann snabbt, och på plats i Frankfurt möttes vi tyvärr inte av någon personlig First Class-service från Asiana – ingen elektrisk buggy eller dedikerad assistans för att underlätta den snabba transfern. Det är något vi tycker Asiana borde kunna erbjuda sina förstaklasspassagerare, särskilt vid tighta byten.
Vi tog oss dock med god marginal genom passkontrollen och anlände till gaten för FRA-ICN på bara 12 minuter. Personalen blev uppriktigt förvånade över vår snabbhet – men redan här började vi misstänka att vårt incheckade bagage inte skulle hinna med samma tempo.
För par är mittenplatserna i Asiana A380 First Class ett utmärkt val!
Den ikoniska "stjärnhimlen" i kabintaket ger en magisk atmosfär när kabinbelysningen dämpas.
Även utan fönsterplats har man bra insyn i vad som sker utanför, tack vare smarta designlösningar.
First Class-toaletten är väl tilltagen och erbjuder till och med ett fönster – en detalj som ger en känsla av rymd och exklusivitet. Toalettsitsen är diskret placerad under en kudde vid fönstret.
Varje svit har en kontrollpanel som styr allt från belysning och underhållning till service – och den är löstagbar för maximal bekvämlighet.
Det går även att ringa till andra sviter, vilket är praktiskt om man reser tillsammans men inte sitter direkt bredvid varandra. Dock kan det bli störande om någon ringer när man sover...
Necessären imponerade med exklusiva produkter: handkräm, läppbalsam, återfuktande ansiktsspray, parfym, body lotion, strumpor och sovmask i elegant förpackning.
Första intrycket av Asiana First Class är slående: privata sviter med skjutdörrar som ger total avskildhet – en nivå av integritet som vida överträffar traditionell business class. Vi reste två och valde därför mittenplatserna. Stolen är bred och generös, även om färgsättningen känns något dämpad. Den stora TV-skärmen erbjuder god bild, även om utbudet av filmer och serier kunde varit mer omfattande. Sängen blir helt plan och är bekväm även för längre resenärer (jag är 186 cm). Det finns plats för kavaj och accessoarer i sviten, och amenity-kitet håller hög standard.
Kabinen var endast halvfull, vilket bidrog till en exceptionell och personlig service. Ingen champagne serverades före avgång (enligt nuvarande policy), men besättningen var alltid diskret närvarande och uppmärksam. Vid minsta signal om att man ville vila, erbjöds bäddning av sängen.
Matsupplevelsen ombord är på toppnivå, med sju serveringar där förrätterna stod ut som särskilt minnesvärda. Om jag skulle resa igen skulle jag överväga att be om en extra förrätt snarare än huvudrätt, så hög var kvaliteten.
Efter desserten testade jag kabinpersonalens mixologikunskaper och beställde en Whisky Sour från dryckesmenyn. Resultatet var dessvärre inte i klass med resten av servicen – drinken smakade mest sprit och var svårdrucken. Ibland är färdigblandade cocktails att föredra även i First Class.
Sammanfattningsvis erbjuder Asiana First Class på A380 en exklusiv och privat upplevelse, med utmärkt mat och enastående service – särskilt när kabinen inte är fullbokad.
Vid ankomst till ICN hade vi nästan nio timmars layover. Istället för att delta i flygplatsens populära guidade turer, tog vi AREX-tåget in till Seoul centrum (ca 75 SEK enkel, under en timme) och utforskade staden på egen hand – ett smidigt och prisvärt alternativ för den som vill använda väntetiden maximalt.
- Här avslutas reseupplevelsen och bagagehistorien tar vid -
Vi anlände till CEB omkring kl 01.00 på natten, med låga förväntningar på att vårt bagage skulle ha hunnit fram trots lång väntetid i Seoul. Därför blev vi positivt överraskade när en representant från Asiana Airlines mötte oss direkt vid bagagebandet, informerade om förseningen och följde oss för att ordna med nödvändig dokumentation. Det kändes tryggt och professionellt!
(bild från ICN, men ändå relevant och informativ)
Efter att ha fyllt i papper fick vi kopior på våra rapporter om förlorat bagage. Dock saknades PIR-nummer, vilket är avgörande för att kunna göra ersättningsanspråk hos kortutgivare och försäkringsbolag. Trots våra upprepade önskemål kunde Asiana-personalen inte utfärda ett sådant – det krävdes underskrift av en "Attorney", och någon sådan fanns naturligtvis inte tillgänglig mitt i natten strax före jul.
Under dagarna som följde fortsatte vi njuta av semestern, men varje morgon och kväll försökte vi nå Asiana för att få uppdateringar om våra väskor eller ett PIR-nummer. Kundtjänsten visade sig vara svår att komma i kontakt med, och vi hittade flera liknande erfarenheter när vi sökte på nätet efter kontaktuppgifter.
Julafton och juldagen försvårade möjligheterna ytterligare – personalen var svår att nå och "Attorneys" var ännu mer otillgängliga. Efter cirka fyra-fem dagar mottog vi ett ovanligt mejl från en Asiana-anställd (från hennes privata adress), där hon beklagade förseningen och förklarade att hon fått "emergency leave" på grund av ett dödsfall i familjen, och därför lämnat över ärendet till en kollega. Väldigt personligt, men också något förvånande kommunikation från ett stort flygbolag.
(bild från hotellreceptionens mobiltelefon, sms från leverantören)
Till slut, efter sju dagar, levererades väskorna till vårt hotell – hela och med allt innehåll intakt. Nu återstår att se hur American Express hanterar de handskrivna kvitton vi samlat på oss för nödvändiga inköp under väntetiden. På vår destination fanns varken bankomat eller butiker som accepterade kort, vilket gjorde situationen extra utmanande.