Medlemsrecension: Jorden runt i business med Thai, EVA och Turkish (och ofrivillig stopover i Istanbul)

AV: Lukas S

Här delar jag med mig av min senaste premiumresa jorden runt: en skräddarsydd business class-upplevelse med Thai Airways från Stockholm till Bangkok, vidare till Taipei, därefter med EVA Air till San Francisco, och slutligen Turkish Airlines från San Francisco tillbaka till Stockholm via Istanbul – inklusive en överraskande natt i den historiska metropolen.

Observera att bildmaterialet är något begränsat, då kabinerna var fullsatta och jag värnar om integriteten för medresenärer. Fokuset ligger därför på detaljerade beskrivningar av service, komfort och mat ombord.

Vår resa inleddes med Thai Airways eftermiddagsflygning från Arlanda till Bangkok. Incheckningen på Arlanda var smidig med separat business class-disk, och vi njöt av en fräsch måltid i Pontus Lounge – ett stillsamt och elegant val innan avfärd. Ett snabbt besök i SAS Gold Lounge bekräftade att utbudet där fortfarande är rätt begränsat när det gäller mat och dryck.

Vid gaten tillämpades prioriterad ombordstigning för business class-resenärer. Ombord möttes vi av den senaste kabininteriören i Royal Silk, med uppgraderad design och diskreta färgval. Vi satt längst fram och initialt kändes stolarna något avskilda, men när sätet fälldes ut blev känslan snarare en privat svit – särskilt när man reser tillsammans. Den nya madrassen gav en ovanligt hög komfort, och sängkänslan påminde om Qatars Q Suites, vilket är ett gott betyg. Thai har nu övergett den omdiskuterade uppblåsbara madrassfunktionen, vilket är en klar förbättring.

Matupplevelsen var dock inte i nivå med konkurrensen på denna rutt. Den thailändska huvudrätten hade tagit slut och jag fick nöja mig med ett mindre inspirerande kycklingalternativ. Förrätten med gåslever var generös men saknade finess, och efterrätterna var små och inte särskilt aptitliga. Samtliga rätter serverades dessutom på bricka, något som känns förlegat i dagens premiumsegment. Sammantaget var detta den svagaste måltiden under resan.

En säkerhetsaspekt som stack ut var att kabinpersonalen ignorerade en passagerare som lät sitt barn stå obältat under start och landning – något som inte borde förekomma på denna nivå.

Jag bad personalen bädda min plats, vilket Thai Airways fortfarande inte gör automatiskt till skillnad från exempelvis EVA och Turkish. Toaletterna var visserligen moderna men trånga och inte alltid välstädade.

Sovkomforten vägde dock upp mycket – i liggläge var sätet rymligt och bekvämt, särskilt för två resande tillsammans. Under resans gång höll vi en imponerande marschfart på över 1 030 km/h, vilket bidrog till en snabb flygning.

Frukosten innan landning hoppade jag över för att få ut det mesta av sömnen, särskilt med tanke på den tidiga ankomsten till Bangkok enligt svensk tid.

Sammanfattningsvis levererar Thai Airways fortfarande den enda direktförbindelsen mellan Stockholm och Bangkok, vilket är en klar fördel. Den fysiska produkten har förbättrats, men servicen och catering har ännu en bit kvar till världsklass.

Nästa etapp mot Taipei flögs med Thai Airways äldre B777 med angle flat-stolar – en kabinmodell som nu är på väg att fasas ut till förmån för modernare lie-flat-säten. Flygningen på drygt tre och en halv timme var glest belagd i business class, vilket gav en luftig atmosfär.

Tyvärr drabbades jag av akut magsjuka direkt efter start och tillbringade större delen av flygningen på den rymliga business-toaletten – ett privilegium i dessa kabiner när olyckan är framme.

Min medresenär testade frukosten och viloläget på stolen. Hon ansåg att måltiden var medioker men att sätet var riktigt bekvämt för en kortare flygning – och hon föredrog till och med detta säte framför det modernare lie-flat på långflygningen, ett påminnelse om att komfort är subjektivt.

Efter några dagar på eleganta Capital Hotel i Taipei väntade EVA Airs berömda Royal Laurel business class till San Francisco. EVA Airs omtalade kabin är internationellt prisbelönt och rankas år 2025 fortsatt bland världens bästa enligt Skytrax och APEX.

Vi tillbringade tid i Infinity Lounge på Taoyuan, där faciliteterna är moderna med bland annat privata duschrum och exklusiva amenities – tofflorna särskilt värda att nämna för sin höga kvalitet.

Vid ombordstigning möttes vi av EVAs senaste kabin med den nya, ljusa designen och reverse herringbone-layouter. Med mina 195 cm och storlek 49.5 i skor kände jag att benutrymmet och komforten var utmärkt, även för långa resenärer.

Kabinpersonalen presenterade sig personligt och erbjöd en signaturdrink före avgång – denna gång en uppfriskande honungsdryck. EVA Airs amenities är av högsta klass: nydesignad pyjamas, bekväma tofflor, brusreducerande hörlurar och den ikoniska Rimowa-necessären i "California Blue" – exklusiv för avgångar från Taiwan. Inkommande flyg får en elegant Georg Jensen-necessär.

Serveringen ombord håller högsta nivå, med flexibel beställning av rätter när som helst under flygningen. Maten var genomgående utsökt, särskilt huvudrätten – en perfekt tillagad köttbit som överträffade alla förväntningar. EVA serverar även Krug och Krug Rosé i business class, vilket sätter tonen för en verkligt lyxig upplevelse.

Under nattflygningen skapas en magisk atmosfär av EVAs unika stjärnhimmel i kabintaket – en detalj som förstärker premiumkänslan.

Underhållningssystemet erbjuder ett gediget utbud, även om det inte riktigt når samma bredd som hos Qatar eller Emirates. En uppskattad detalj är den flexibla skärmen vid sätet.

Toaletterna i business class hölls oklanderligt rena hela resan igenom och erbjöd generösa amenities. Designen är minimalistisk, men funktionell.

Mitt under flygningen erbjöds snacks à la carte – hamburgaren var en oväntad höjdare och visar på kökets omsorg om detaljer. Min medresenär uppskattade även den sista måltiden före landning.

EVA Air imponerar på alla plan, och levererar en business class-produkt som sätter standarden för internationellt resande. Vi ser fram emot fler resor med bolaget!

En extra bonus med öst-västflygningar över Stilla havet: man landar i San Francisco flera timmar innan man lyfter, en fascinerande känsla för den resvana globetrottern.

Efter en inspirerande roadtrip genom Kalifornien, Nevada och Utah var det dags att återvända mot Sverige. Vi flög Turkish Airlines business class och anlände till San Francisco International i god tid för att utforska den omtalade United Polaris Lounge – en av de mest exklusiva loungerna i Nordamerika, känd för sin à la carte-restaurang och avkopplande vilorum.

Vi välkomnades av vänlig personal och slogs direkt av loungens sofistikerade inredning och avskilda atmosfär – särskilt på nedervåningen där det fanns tysta zoner, duschar och privata vilorum. Den övre våningen rymmer bar, buffé och den populära à la carte-restaurangen – som denna dag var nästintill tom, vilket gav oss möjlighet att prova menyn i lugn och ro.

Menyn är något mer begränsad än i flaggskeppsloungen i Chicago, men maten håller fortfarande toppklass. Jag testade en kryddig tomatsoppa med ost och krutonger – utsökt, och efterrätterna höll samma höga nivå. Vi såg andra gäster njuta av hela menyn och de verkade lika imponerade.

Servicen var uppmärksam och personlig, vilket är sällsynt på amerikanska flygplatser. Enda lilla minuset var att det ibland dröjde innan borden utanför restaurangen städades av. Sammantaget en utmärkt start på vår långresa hemåt.

Jag har tidigare publicerat en separat rapport om Turkish B777 till och från Houston, och min höga uppskattning för bolaget står fast – denna flygning överträffade återigen förväntningarna.

Vid ombordstigning möttes vi av Turkish Airlines uppdaterade kabin med elegantare säten i 2-3-2-konfiguration. Trots att vissa föredrar 1-2-1-arrangemang, var vår plats på första raden både rymlig och privat – särskilt när man reser tillsammans. Kabinen var fullsatt, men miljön kändes ändå avskild och exklusiv.

Personalen presenterade sig med namn och delade ut bekvämligheter: tofflor, kuddar, högklassiga amenity kits och brusreducerande Denon-hörlurar. Turkish har under de senaste åren höjt servicenivån markant och personalen höll nu absolut toppklass under hela resan.

Turkish Airlines har återgått till sitt mer generösa servicekoncept, med ett brett utbud av kanapéer, förrätter och desserter, samt varma handdukar serverade på porslin. Menyer och rätter höll genomgående mycket hög standard och maten ombord är fortfarande i världsklass – Turkish har flera gånger blivit prisade för bästa catering i business class globalt.

Vi fick proaktivt erbjudande om turndown service och toaletterna i businesskabinen – tre till antalet – var rymliga, utrustade med lyxiga Molton Brown-produkter och hölls impeccabelt rena under hela flygningen.

Efter några intensiva resdagar sov jag över tio timmar av den tolv timmar långa flygningen – ett kvitto på sätets komfort och kabinens lugn. Jag åt en lätt frukost inför landningen, vilket var precis lagom efter en natt ombord.

Vid ankomst till Istanbul blev vi snabbt transporterade till terminalen med en dedikerad business class-buss – en detalj som gör stor skillnad efter en lång resa.

Turkish erbjuder numera kostnadsfritt wifi för business class-passagerare. Jag hann inte testa denna gång, men min medresenär rapporterade om snabb och stabil uppkoppling.

Vår plan var att snabbt byta flyg i Istanbul utan hotellövernattning, men på grund av en två timmar försenad ankomst från San Francisco – orsakad av logistiska utmaningar på SFO – blev det bråttom till anslutningen. Trots tjugo minuters språng mellan terminalerna nådde vi gaten precis när den stängde.

Jag hade hört att Turkish kunde vara svåra att ha att göra med vid missade anslutningar, men vår erfarenhet var tvärtom. Vid Transfer Desk fick vi snabbt nya boardingkort till nästa morgonflyg, och vårt bagage ombokades automatiskt vidare. Vi hänvisades till Turkish Hotel Desk där vi blev omhändertagna av en representant som ordnade privat transfer till femstjärniga Marriott Renaissance, endast 15 minuter från flygplatsen.

På hotellet blev vi varmt mottagna och incheckningen gick snabbt. Som Marriott-guldkortsmedlem fick jag tillgång till loungen, men Turkish stod även för alla måltider i hotellets restaurang – inklusive frukost, lunch och middag. Rummet var elegant och middagen bjöd på tre utsökta rätter.

Följande morgon kördes vi tillbaka till flygplatsen och slussades snabbt genom business class-incheckningen. Inne i Turkish Airlines världsberömda lounge kunde vi koppla av och äta frukost innan hemresan till Stockholm.

Turkish hanterade situationen exceptionellt professionellt och vi har även rätt till EU-kompensation för förseningen. Trots högsäsong och mycket folk i loungen gick allt smidigt – vi hittade lätt bekväma platser och inga köer till duscharna.

Detta var utan tvekan min mest minnesvärda business class-flygning inom Europa hittills.

Turkish Airlines har numera A330-300 på linjen mellan Stockholm och Istanbul, och även om planet var av äldre modell med enklare lie-flat-säten, var komforten överlägsen jämfört med konkurrenter som fortfarande använder spärrat mittsäte på business class inom Europa. Kabinen var nästan tom, vilket gav en känsla av privatjet och gjorde resan till en ren njutning.

Personalen presenterade sig och önskade oss välkomna. Vi fick tandborstar, filtar, kuddar, menyer, brusreducerande hörlurar och en pre-departure drink samt snacks – en generös gest även tidigt på morgonen.

Frukostmenyn bestod av yoghurt, färskt bröd, bakverk, grönsaker, kallskuret och en varm huvudrätt med två val. Jag var fortfarande mätt och avstod, men personalen erbjöd att servera maten senare om jag skulle ändra mig. En annan passagerare fick sin frukost precis innan landning – ett bevis på Turkish flexibla och personliga service.

Resten av flygningen ägnade jag åt att koppla av med serier. Toaletterna höll samma höga standard som på långflygningen och var utrustade med Molton Brown-produkter.

Gratis wifi för business class-passagerare fanns även här – en ovanlig men uppskattad förmån på intraeuropeiska rutter.

För en tre timmar lång Europaflygning är detta en produkt som ligger långt före konkurrenterna, både vad gäller komfort och service.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med hela resan. Turkish Airlines och EVA Air levererade båda en business class-upplevelse i världsklass, med service, mat och komfort som tydligt överträffar de flesta Star Alliance-bolag. Thai Airways är fortfarande ett bra val tack vare direktlinjen, men har en bit kvar till toppnivån.

Skillnaden mellan riktigt bra och mediokra business class-produkter är idag större än någonsin. Jag hoppas att fler europeiska bolag, inklusive SAS, inspireras av Turkish och EVA Airs förmåga att skapa genuin lyxkänsla genom hela resan. Medan SAS business class mest känns som ett bekvämare sätt att resa, levererar Turkish och EVA en helhetsupplevelse som verkligen känns exklusiv.

Tack för att du följde med på min resa – och trevlig sommar!